Ni får nöja er med en bild idag. Jag har packat hela kvällen och imorrn flyger jag och Isaac hem till Sverige i en vecka för att gå på bröllop och Bao-konsert. Nu är klockan tolv och jag ska palla köra 20 mil till Dublin imorrn.

Rugg rugg rugg, jag brukar inte klaga på det irländska vädret då jag egentligen tycker det är helt ok, men igår och idag har mer kunnat kallas "inuti tvättmaskin" än väderlek. 12 grader på det fick mig att dra upp dragkejdan på min regnjacka när vi var ute och gick mellan skurarna. Men vi kom i alla fall ut och det gjorde oss lite gladare. Paddy bär tvungen att jobba ikväll, så kan han vara ledig på torsdag kväll istället, när jag är i Sverige.

Barnen somnade jättesent idag, klockan var närmre 22, så jag hade inte jättestor lust att dra fram något projekt heller. Men för att stilla min "man ska ju ha Nåt att göra" gen så satte jag ny silikon i duschen där nere. Ett nytt vitt duschdraperi fick den också. Det börjar närma sig med väggbygge men vi ska nog måla i matrumnet först.

Sm var på mysigt humör idag, mycket bättre än igår. Jag tror det beror på att vi kom ut en stund ikväll, igår var vi inne nästan hela dagen. Det gäller att ligga tre steg före i planeringen hela tiden, och att alltid ha ett par reservplaner.

Ja vi har ju inte hunnit så mycket mer än att jobba och äta och underhålla barn idag och imorrn blir det likadant, men på onsdag är vi lediga båda två. Torsdag flyger jag hem till Sverige med Isaac, åh vad jag kommer sakna Sam!

Tio vuxenpoäng till mej, jag ligger i sängen och klockan är inte ens elva. Efter att ha snittat 6 timmar per natt en längre tid känner jag mig lite småtrött i kroppen, så efter ett påtryckande sms från Paddy borstade jag tänderna och gick och la mej.

Jag hann ändå med ganska mycket idag, i morse var vi Clonmel och handlade på Tesco (sorry Rebs, hittade inga marinblå shorts...) och sen lämnade vi min klänning på kemtvätt. Jag tänkte ha den på bröllopet nästa helg och så var där en två år gammal bröstmjölksfläck på den. Sådär charmigt...

När Isaac sov middag åkte jag och Sam upp till Hanna och lille Ted (Paddy var såklart hemma med Isaac) och myste med dem ett par timmar. Hanna blev förvånad över hur blyg Sam hade blivit och lugn också. Blygheten har smugit sig på på sistone och det tar längre tid än förr för honom att bli sitt vanliga jag. Men Hanna fick en stor kram i alla fall och Sam var jättelycklig när han fick hålla Ted. Han vill nog ha ett litet syskon till tror jag *vissel vissel*.

Ikväll fick jag fixat skåpet i köket, jag drog in kontakten inuti skåpet så nu kan vi ladda alla telefoner och tända lampan där inne istället, det såg så fult ut på bordet.

Imorgon ska det bli blåsigt och ruggigt så vi håller oss inne. Fast jag är lite sugen på att åka och bada med barnen, och så skulle jag behöva rasta benen i bergen.

God natt.

Ikväll hade jag tänkt fixa lite i skåpen där nere men det blev inte riktigt som jag ville. En knapp timme efter läggdags vaknade Isaac och ville ha lite mjölk. Fair enough tänkte jag, och ställde mina kokade ägg i kallt vatten. Gick upp och matade medan jag kämpade tappert för att inte däcka, det är tämligen lätt hänt sådär på kvällskvisten. Jag lyckades, och gick ner för att äta mina ägg och två knäckemackor, och hann precis få i mig allt innan Isaac vaknade igen.

Klockan 17.30 åt vi middag, Isaac krängde som vanligt. Kl 19 fick de välling i soffan och Isaac drack ungefär 2 dl. Sen ammade han på båda brösten, vilket iofs inte ger någon större mättnad då de nästan är tomma. Så min slutsats var att han var mätt men snuttig. Perfekt tillfälle att sluta amma tänkte jag, eller i alla fall försöka få honom att somna om utan tutte.

Sagt och gjort, jag berättade för Kalvin att mjölken var slut, han hade ju precis druckit upp den. Isaac blev ledsen. Och ledsnare. Jag försökte hålla om honom men han puttade ilsket bort min hand och tjöt ännu lite högre. Jag försökte sjunga men då höll han för min mun och tjöt ännu lite högre.

Efter en kvart ungefär drog han en djup suck och la sig ner bredvid mig. Jag låg alldeles blickstilla för att inte störa. Jag lyssnade på tystnaden och njöt, i ungefär två minuter innan han började igen, denna gång lite mer intensivt. I mörkret kände jag stora krokodiltrådar rinna längs hans kinder. Flera gånger kallade han på Sam och pappa och pekade på dörren och hulkade. Jag kände mej fortfarande stark, han var ju inte hungrig.

Mistlurstjuten höll på längre denna gången men efter ett tag la han sig ner mitt i sängen och somnade. Jag låg kvar och lyssnade på andningen som blev tyngre och tyngre och efter åtta minuters stillhet smög jag mig ur sängen. Jag hann ända bort till dörren innan Isaac vaknade med ett illtjut. Jag kastade mej tillbaka i sängen. Denna gången tog det mindre än tio minuter innan han la sig till ro - ovanpå mej!! Där låg han och mös men det blev inte långvarigt för nu vaknade Sam, antagligen av allt skrikande. Jag la av Isaac lite försiktigt men han började gråta direkt. När jag stoppat om Sam kröp jag ner hos Isaac och gav honom en tutte. På mindre än tre minuter sov han som en stock. Vi väntar nog ett tag till tror jag...

Förresten mamma så kommer här ett exempel på vad sam så idag, på engelska. Vi satt och åt middag.

- dad, wait and I'll tell you something.
- well Sam.
- I want some juice, dad..
Paddy ger honom ett glas vatten, eftersom vi inte dricker juice till middag och sam dricker inte mjölk.
- no daddy, that's water! I want juice. It's over there, in the fridge!

På svenska pratar han inte alls lika ledigt. Fast det gör inte så mycket, han kommer nog ikapp.

Efter nästan tre veckors semester återvände vi till ett trettongradigt Irland. Plötsligt kände vi oss malplacerade med våra t-shirts och shorts men efter en snabb lunch och barnrastning på Ikea (love you, Ingvar!) var vi tillbaka i gamla spår igen. Vi hann nog inte ut från Ikeaparkeringen förrän båda barnen sov och det var lugnt och skönt i bilen på väg ner till Tipperary.

Hemma såg allting ut som vanligt. Gräset var grönt och kaninerna var fler än någonsin. Fast hundarna hade jobbat ganska bra på att få ner stammen, runt huset låg flera kanindelar och Daisy såg väldigt mätt ut. Det hela kändes faktiskt lite makabert, men vi har så sjukt mycket kaniner och det känns ju bättre att de äter dem färska än pressade in i Pedigree Pal-kulor.

Det blev inte så mycket avkoppling för mej, jag har jobbat sen vi kom hem ungefär. Ja, i mina mått mätt alltså, jag har inte tagit ut mej helt och hållet utan jobbar mina 6-7 timmar om dagen. Kira har semester denna veckan så det har varit jag och Linn på jobbet bara.

Efter Sverigesemestern kom jag hem med en massa härlig energi och alla batterierna är laddade. Jag har redan gjort flera tradiga projekt, ångat den superflottiga mosaiken runt spisen och vikt undan en massa tvätt. Sen har jag pysslat ihop ett dopkort till lille Ted och ett kort med foton till Dominique. Allt medan Isaac tittade på Svt Plays Bondgården och Sam sov.

Igår snickrade jag en hylla till köket. Jag har planerat den länge och plankorna har stått här i flera månader. När jag väl fick tummarna loss tog det bara en timme att göra den, och idag har jag betsat och satt upp den. Kokböckerna fick flytta ut ur sitt skåp och nu ska jag städa det där skåpet och möblera om lite, så att jag får plats att dra in ett eluttag så vi kan ha våra laddare där istället för att de alltid ska ligga på barbordet, för det är verkligen som en taggtråd i ögat på mej, fula sladdar som skräpar. Jag lägger in bild på hyllan i nästa inlägg för jag har inte bilderna här på datorn.

Igår och idag har det varit så fint väder att jag har cyklat till jobb. Det är ganska exakt fem kilometer och tar en kvart, helt lagom alltså. Som sällskap har jag haft Mark Levengoods sommarprat och idag har jag lyssnat på Maria Wetterstrand. Mysiga båda två. Jag är så glad för min telefon, jag kan lyssna på hela Sveriges Radios arkiv. Och igår laddade jag ner en skojig app där jag kan knappa in allt jag äter plus att jag lägger in min motion, så räknar den kalorier mm. Där finns till och med en EAN-kodsknapp, så man kan scanna in varan man ätit och så hittar den själv alla fakta någonstan i cyberrymden.

Ops, nu ringde Irene och är på väg hit för ett glas vin. Trevligt!