Inte bara Irene som har ihjäl flygfän.

Idag fick jag paket från Sverige! Vår postman är så söt, han kör upp till dörren var gång och lämnar paketet. Så himla bra! Det var min söta mamma som hade skickat lite växter till min trädgård och jag har redan planterat allihop! Tre fina jordgubbsplantor fick plats i min odlingslåda och jag hoppas de förökar sig fort, mums! En salvia fick en egen kruka men den (salvian) såg lite hängig ut ikväll, kanske gillar den inte den irländska luften? En timjan och en dragon fick dela en lång kruka och lavendeln bor i min rosrabatt. Den sista växten fick jag ha hjälp av Irene att identifiera:


- Oh this is a thingythingy, säger Irene.
- I don't know the name of it, do you? säger jag.
- Hm.... it's a.... Maggikraut, säger Irene. But there is another name for it too... let me think.
- Ehh.... ok säger jag och tänker maggikraut, maggikraut... nä inga klockor ringer.

Jag hivade upp telefonen och skrev in Maggikraut in swedish i googles sökmotor och fick fram svaret. Libbsticka!

- Libbsticka, säger jag och tänker på när mamma skulle köpa dill i USA (och fick förklara jättelänge för tanterna vad hon ville ha, innan hon nästan gav upp och sa det på svenska och amerikanarna sa OH you mean DILL!!!!).
- Ja Liebsticke, säger Irene glatt!


Haha. Fast jag visste faktiskt inte vad det var för nåt. Och inte vad man har den till heller men Irene förklarade att man kan ha den i grytor och sånt. Och nu undrar ni säkert om jag tog reda på vad den hette på engelska, och det gjorde jag såklart. Lovage. Fint va?


Sen i eftermiddag var jag ute och red hos Irene, och efteråt hände något jättehemskt. Irene var uppe i huset med Isaac som sov snällt och jag hade tagit av alla sadlar och träns och skulle släppa ut Ginny i hagen. Eftersom de andra pållarna var ute hade hon rätt så bråttom och sprang från boxen och ut. Tyvärr var där en höna ivägen... Som blev ihjältrampad. Det var jättehemskt, hon typ sprack och hennes inälvor kom ut och hon flaxade runt på golvet och dog. :( Jag kände mej jätteskyldig men de brukar liksom aldrig vara ivägen. Så nu har jag bestämt att jag ska hitta svenska befruktade ägg till henne som plåster på såren.


Det känns som om det är mycket död på sistone (en av Irlands mest kända radio- och tevefigurer hittades död i sin lägenhet idag) och jag måste erkänna att sen jag fick barn så tänker jag rätt så mycket på döden. Jag är absolut inte rädd för själva döden, men jag är otroligt rädd för att dö nu. Med två små barn som behöver mig, och jag vill verkligen vara en del av deras liv. Och jag är så rädd att nånting ska hända med mina barn eller Paddy också. Men jag antar att det är en naturlig del av livet. Vi håller lite extra hårt i barnen och tar det lugnt på vägarna. När jag är 94, då ska jag pusta ut. Då kan jag känna att jag är färdig och att det är ok att vandra vidare.



Här ska ni få se mitt blommande äppelträd!

Sam hittade en skalbagge i duschen idag, den var mycket poppis.

23:15 irländsk tid, dags för den dära sängen igen med min underbara gosmosiga bebis.

Bröllopstal och kläder

Nu har jag haft en sån där oinspirerad vecka igen. Fast var dag så tycker jag att jag tänker "det här borde jag skriva om i min blogg" så blir det inte så när jag väl satt mej här på kvällen. De sista kvällarna har jag faktiskt suttit och filat på ett tal till Hannas bröllop, det kommer bli kanon. Men det har jag ingen inspiration till idag heller, dessutom är jag skithungrig och känner för att laga en stor skål med snabb-fusilli och majs och dressing och bara vräka i mej, men det förstår jag ju att jag inte kan. Eller kan och kan, men det är liksom som att be om fler bilringar. Imorrn blir det i alla fall promenad i bergen hoppas jag, och Paddy ska göra ett nytt försök att passa mistluren Isaac. Idag lämnade jag honom med Paddy i en timme när jag åkte till Irene och han var helt förstörd när jag kom tillbaka. Inte arg så som Sam kunde bli i den åldern utan verkligen helt förstörd. Jättejobbigt för både Isaac och Paddy och mej såklart som inte kan åka någonstans utan honom. Men imorrn provar vi igen, jag matar och sen sticker jag och så får Paddy lägga honom att sova i vagnen. Håll tummarna att det går bra!

Jag har provat min symaskin för första gången, det gick jättebra. Resultatet blev inte skitsnyggt men den får vara prototyp. Isaac har börjat dregla en del så här ser ni Kajsas egenhändigt sydda dreggellapp *tadaa*

Här ligger Isaac i gräser och myser, och katten och Daisy också!

Den här bilden lyckades jag knäppa från köket, ville inte störa. Hur sött som helst. Han hade burit bort henne där, satt sej ner och gosade med henne.

Så här på ett ungefär kommer Isaac och Sam se ut på bröllopet. Det är helt ok kläder som jag kan använda sen efter också, och det funkar bra för Sam att leka i dem under kvällen.

Öh, nu är klockan halv tolv. Jag ska försöka skriva snart igen, men sen klockan åtta har Isaac vaknat tre gånger och ätit och jag har inte ens plockat undan i köket. Nu ska jag borsta tänderna och hoppa i säng.

Traktorgalning

Jag har haft en rätt så ansträngande helg, Paddys bror har varit här med häcksaxen (typ en stor trädkvarn som de kör med längs häckarna, flisar allt i sin väg) och Paddy har hjälpt till (dragit upp träd) med grävmaskinen. Det betyder ju att jag har varit med barnen typ hela helgen. Det är sjukt ansträngande, speciellt som Paddy är borta på kvällarna också. Så jag såg verkligen fram emot min och Kiras promenad igår, jag hade sett ut en trevlig sträcka och vi parkerade bilarna på två olika ställen så vi kunde gå från A till B. Mitt uppe på berget när vi svettades så det rann så ringde Paddy. Isaac var väldigt ledsen sa han (och hörde jag) och dessutom ville han iväg med Mike och kolla på en bil (jag har sagt till Paddy sen i torsdags att jag ska gå med Kira) så om jag kunde skynda mig. Ja Paddy, jag skyndar mig... Sen följde 25 samtal till, gråtande barn och en Paddy som uppmanar mig att skynda på. Jättelätt när man går i halvmeterdjup ljung/stenig mark. Där förstördes den promenaden. Fast det var skönt ändå, och Isaac slutade skrika så fort jag kom hem. Nästa gång ska vi prova ha med honom i Manducan, han sitter rätt så bra på ryggen. För det är så skönt med motion, jag behöver verkligen det för att må bra och kunna ladda dom dära batterierna. Helt underbart väder var det i alla fall, solen sken så att det torkade vintergräset lyste som guld och det var HELT vindstilla. Det kändes jättekonstigt, som om vi var i en studio typ.

Såhär trött blir man om man är två år och tre månader och sitter i en skumpig grävmaskin med sin pappa. Idag har jag köpt ett par presenter till Sam. När han var liten lekte han en pyttestund med allt men har aldrig haft några preferenser. Aldrig haft någon snuttefilt, favvogosedjur eller något annat. Han har aldrig heller kunnat leka med saker speciellt länge. Tills nu för ett par månader sen. Och trots att jag har försökt vara så jämställd jag kunnat och erbjudit genusneutrala leksaker, likaväl som tjejiga leksaker och killiga leksaker så har han nu fått favoritleksaker. Maskiner... Grävmaskiner, traktorer med släp, lastbilar och truckar. De kan hålla honom sysselsatt nästan hur länge som helst (i Sam-mått mätt :D) och han studerar dem verkligen. Så idag har jag köpt tre nya till honom. Inget dyrt eftersom hans humör gör att de åker i golvet med jämna mellanrum, men de var fina ändå. Jag kan visa vad han fått idag. Eller han har inte fått mer än en av grejjerna för de andra ska fiffiga mamman spara till en jobbig situation när Sam behöver underhållas!

I söndags körde jag upp till Hanna med båda barnen. Det var ungefär lika jobbigt som att åka till Sverige :D Sam är precis överallt och jag blir helt sönderstressad. Jag tror jag kommer stanna hemma tills de är åtta, minst. Här har jag det bra, under korkeken och luktar på mina blommor! Men det var trevligt att träffa Hanna såklart, fast vi hann inte prata speciellt mycket. På vägen hem såg jag den här farkosten på motorvägen. Det är en irländsk zigenare som med sin otroligt inspända lilla häst travar jättefort och jättelångt...

Isaac och Sam har börjat kommunicera. Det är störthäftigt och fascinerande att se hur de tittar varandra djupt i ögonen. Två par ögon som vi har skapat, som växt från en liten zygot till ett foster inuti mej. Helt sjukt egentligen. Sam dansar med honom, det är så sött. Dans, säger han och håller Isaac i händerna och dansar på tvååringars vis. Och när Isaac säger gaaaaaaaaih så härmar Sam honom! Ett par nya ord har poppat upp hos Sam, häromdagen sa han sheep för första gången (innan har de hetat bääää) och idag sa han "mamma köra" om lastbilen. Han säger oftare och oftare två ord i taget, Isaac bada eller pappa traktor. Det är skönt att det går framåt, man ska ju alltid oroa sej för nånting! :)

Nu är det minsann dags för bingen. Lite Karlavagnen i öronen och svettiga bebisfötter i magen. För det blir nog ingen sovmorgon imorrn heller!

Grillvecka

Jag har börjat lära känna Irland nu. Efter en lång, mörk, blöt och dimmig vinter säger det poff och så blir det sketavarmt och vindstilla i en vecka eller tre. Sen när man njutit av solen, grillat ett par gånger och slängt in mössor och overaller längst in i garderoben så säger det poff och så är det kallt, regnigt och jävligt blött fram till nästa vår.... Möjligtvis att det kommer en fin vecka eller två till hösten också, för att folk inte ska sjunka FÖR långt ner i geggamojjan och för att bönderna ska kunna skörda hö till hästarna.

Nu går jag väl händelserna lite i förväg för det är fortfarnde fint väder! Vi har grillat i en vecka och haft en massa gäster - dock inte lika många som vi velat ha. Förra lördagen hade jag bjudit till tjejmiddag men i slutändan var det bara Kira som kom. Stackars Linn meddelade på fredagen att hennes pojkvän hade omkommit i en kajakolycka, så sjukt hemskt. Han och hans två kompisar hade kajakat på en flod (samma som går genom Cahir och Clonmel faktiskt) och kommit fram till ett gammalt garveri där de gjort ett fall, och sidorna är av cement och flera meter höga. De beslutade sig för att dra upp kajakerna och gå förbi det på land men de möttes av hundar som de blev rädda för och sprang tillbka till floden. Den första killen, Connie, paddlade ner för fallet och kom i svårigheter, Philip (Linns pojkvän) kom efter för att hjälpa honom. Båda två hamnade i svårigheter och ropade till den tredje killen, Derek, att vända om och skaffa hjälp. Han hittade inget rep att hjälpa dem upp med utan sprang och fick tag i en polsk kille som försökte hjälpa till. Efter 20 minuter fick de tag i en kvinna som skar ner sin tvättlina för att hjälpa dem men det var för sent, båda killarna hade drunknat. Som jag förstod det så fanns det inte en chans att de kunde ta sig ur virvlarna som bildades när vattnet föll ner, det blev som en tvättmaskin. Killarna hade flytvästar på sig, båda var mycket duktiga simmare och erfarna i kajaken.

Linn och hennes mamma har varit här idag. Det var skönt att träffa dem och få prata med henne. Linn berättade gärna om det som hade hänt, pratade mycket om Philip och vad de skulle göra i sommar... Det är skönt tycker jag, när folk kan prata om sina sorger. Prata, prata, prata hjälper så otroligt mycket och jag lyssnar gärna. Jag kan inte göra så mycket mer för Linn än att lyssna på henne och vara här när hon behöver det. På måndag åker hennes mamma hem (om vulkanen vill) och jag har sagt att hon gärna får komma hit, eller så kan jag komma dit, typ om en vecka eller två. Vi åt i alla fall jättegott, och om inte klockan vore så fasligt mycket hade jag lagt upp receptet på kakan jag bakade. Solen sken och vi satt ute till halv åtta, Sam badade i baljan ute (och tvättade alla sina kläder inklusive skorna) och Isaac låg med rumpan bar.

Det allra roligaste Sam vet just nu är att hoppa ihop med någon av oss på studsmattan. Bouncy, säger han, mamma hoppa! Och om man inte kommer blir han helt knäckt, lägger sig på studsmattan/gräset/köksgolvet och gråter som om han har sålt smöret och tappat pengarna. Men har jag tid så hoppar jag såklart med honom, lite motion skadar ju ingen! När man har hoppat en stund säger han mamma bajs (mamma bed, alltså mamma lägg dig ner och sov) och när man ligger ner så ska han lukta om jag har bajsat och så viftar han för näsan och säger ouuuuuuuu och tycker det är SÅÅÅÅÅ ROLIGT! Helst ska man göra pruttljud också, då skrattar han så han kiknar. Härliga tvååring! Det ord vi hör mest om dagarna (förutom traktor) är glass. Eller nä, det heter inte glass enligt Sam, det heter nass. Nass, nass nass nass naaaaaaaaasss säger han! Hihi.

En liten film

Eller två blir det nog!

Första är en välplanerad redigerad film:

och sen blev det en liten extra film från i morse.... Jag hade på känn att det här skulle hända :D Sam är en liten kille som måste lära sig av sina egna misstag...

Förresten har vi bokat resa hem, 19e juli till 3e augusti! Så håll kalendern tom för oss!

Aprilsol i bergen

Åh vilket härligt väder vi har! Vi har grillat nästan alla kvällar denna veckan och idag satt vi ute och åt för första gången! Det har varit helt underbart, 19 grader idag! Jag har gått en lång runda med Isaac i vagnen eftersom han inte ville sova annars. Dessutom behövde jag både motion och lite egentid så det passade jättebra. Vi bemästrade mördarbacken för första gången, det såg ut precis som vanligt förutom att en stor hjort eller rådjur hade dött precis bredvid vägen. Nu fanns bara benen kvar. Bexie tyckte det var supermysigt att vara i bergen och det gjorde jag också. Jag lyckades dessutom få lite färg, både på armarna och i ansiktet. Får passa mig så jag inte får en bonnabränna tills bröllopet, det vill jag ju inte!

Isaac har tränat och tränat och idag klarade han det! Han har vänt sig från rygg till mage, 14 och en halv vecka gammal. (öh Manda jag vet inte hur jag räknat innan, detta måste vara rätt för jag räknade till och med i kalendern.....) Då var det dags att skruva av benen på sängen... På tal om säng så har jag övergett Sam och jättesängen för gästrummet med Isaac. Jag vågar absolut inte lägga dem i samma rum när inte jag är där så Isaac får somna i gästrummet och Sam i vårt sovrum. Sen går jag och lägger mig bredvid Isaac, försöker jag flytta på honom så vaknar han. Jag har walkie talkiesen på så jag hör om Sam vaknar. Sen kommer Paddy hem och lägger sig hos Sam. På morgonen när Sam vaknar skickar Paddy in honom till mig och så kan vi ligga och mysa/busa så länge vi vill utan att störa Paddy.

När jag gjorde i ordning sovrummet ikväll såg jag hur otroligt mysigt det är. Fönstrena på glänt, en ljuv försommarvind genom rummet och doft av nytvättad tvätt och blomstrande ängar. Ljuset och färgerna är så mysiga där inne. Jag bjuder på ett kort av en irländsk soluppgång också, det är inte allt för ofta man får ta del av dem...

Igår snickrade jag färdigt den fina eklådan till mina vedträn. Den är lackad och klar, fast egentligen tycker jag bättre om oljat trä. Men just till denna tänkte jag att det nog är mer praktiskt med lack, det blir rätt så smutsigt av torv och kol som vi ofta eldar med. Vad tycks?

Sam är helt fascinerad av alla kaniner på fältet. Idag hade katten fångat en kaninunge och vi var precis utanför huset när han kom med den. Bexie tog över fångsten och Sam såg vad det var. Konin Konin sa han. Ja, det är en liten kanin. Bexie ska äta honom, sa jag. Nam nam nam, besie konin, sa Sam :D Han har fått fram ett annat klockrent ord också, lastbil. Han älskar alla sina traktorer och lastbilar och grävskopor och gud vet allt. Och jag som har försökt vara svenskt jämställd och köpt dockvagn till honom, och han har dockor med kläder (tack mamma) och gosedjur och alla andra sorters grejjer som ska vara "tjejiga". Men nä, traktorer ska det vara. Stora eller små spelar ingen roll, han hade kunnat ha tusen stycken tror jag!

Nu ska jag fila vidare lite på en film, sen är det bingen för mig! God natt!

Bilder och filmer

Inte så mycket text idag men desto fler bilder och filmer! Filmerna är från min kamera och jag har inte orkat lista ut hur man redigerar....

Vi börjar med en bild på den nakne kocken, den irländska versionen :D Kakan blev sådär, Ikeakex i smeten var ingen höjdare! Underhållningsfaktorn var hög.

Sen har vi en klassisk bild på ett barn i en vattenpöl. Vems barn det är vet jag inte, han var i alla fall inte alls plaskblöt in på bara blöjan när han var färdig hihi.

Här posar Sam och Ian, den senare har just tappat sina framtänder! Tänk att min pågablära också ska göra det en dag *snyftar lite*

Sen måste jag bara få tipsa om mina supergoda scrambled eggs, Paddys morgonfavorit! Just till denna har jag stekt lite lök, paprika och broccoli, och sen hällde jag på 6 ägg som jag vispat ihop med lite buljong (går säkert att ta typ aromat eller örtsalt), en skvätt mjölk, peppar och garlic italiankrydda. Här hade jag även hackat i en tomat. Sen fick det puttra på lagom värme medan jag grävde runt så det blev scrambles. Mums!

Sam och pappa Paddy ritar, så sött! (fast inte lika sött att Sam har ritat med en blå penna på sidan av öppna spisen....)

Och sen bjuder vi på en film, Sam i badet.

Och en på Sam som rymmer efter att vi ytt bajsblöja...

Nu får ni vara nöjda för denna gången :D

Söndagsutflykt

Vi har haft lite sånt där vuxenprat, jag och Paddy. Vi har diskuterat rutiner och egentid och kommit fram till en massa nyttigt. Fast det allra mesta funkar alldeles ypperligt måste jag säga. Vi har väl haft lite olika åsikter om hur man lägger Sam, Paddy tycker det är så mysigt att ligga bredvid honom i sängen tills han somnar, medan det för mig är omöjligt eftersom Sam hoppar överallt och gärna sparkas om jag och Isaac ligger där. Så jag säger godnatt, pussar och går ut och låser dörren. Jag upplever det som att han relaxar mer när ingen är där inne och när dörren är låst. Han vet att han inte kommer ut och det finns ingen att pajasa sig för så oftast somnar han på ett kick. Med Paddys version däremot tar det en timme minst. Så idag har jag pedagogiskt förklarat för honom hur jag gör, och hur jag gör om Sam inte somnar med det samma. Som igår till exempel, då hoppade han i understa lådan i nya byrån och skruvade av knopparna på lådan ovanför. Jag gick in, skruvade tillbaka, tog på honom pyjamas och blöja som han dragit av och la honom i sängen igen. Pussade och sa godnatt och gick ut. Detta fick jag göra typ fem gånger innan det blev tyst. Men jag upplever det som att det gick bättre innan, när jag la Sam mer = han fick somna själv mer. Så nu har vi kommit överens om att detta sättet är bäst för oss alla.

Jag har även föreslagit 2-timmarspausen. Det innebär att vi får vars två timmar i veckan utan barn, när vi kan göra precis vad vi vill. Sova, sola, bygga hyllor, meka grävmaskin, gå i bergen eller rida. För mig har det ju inte blivit mycket paus från barn alls. Faktum är att jag kan räkna gångerna jag varit barnlös sen Isaac kom. Första gången åkte jag till affären här i byn och handlade. Det tog en halvtimme. Andra gången var förra helgen och då var jag och Irene ute och red i skogen. Det tog en och en halv timme. Tredje gången var i fredags när jag och Kira var i bergen och gick. That's it. Alles. På tre månader. Paddy däremot säger ofta att "jag ska bara ner och fixa nåt, är tillbaka om en halvtimme" och så försvinner han i två timmar. Egentligen har jag inget emot det, men det är ju kul om jag också får lite ledig tid. Så imorrn ska jag ha mina två lediga timmar och då ska jag slipa ekplankejäveln färdigt och så ska jag måla taket i badrummet där uppe. Wihoo!

Idag har Paddy jobbat och jag drog med mig Irene till Parsons green. Jag har aldrig varit där förr men folk har beskrivit det som "en jättefin djurpark med en massa djur som man får klappa och så går man en trevlig promenad". Jag hade nog tänkt mig nåt i stil med Ystad djurpark fast mindre. På deras hemsida står det att de tar väl hand om sina djur och låter dem leva i så naturligt habitat som möjligt. Det första djuret vi såg var en svan. Ngka säger Sam. Den flöt omkring i en liten å så den hade det nog bra. Sen hittade vi en stackars fasan i en 3x3x3 metersinhängnad.... Sen fanns där lite getter med killingar (helt ot, jag var tvungen att googla "vad heter getens barn" för jag visste inte om det var killingar eller källingar. Killingar lät så kittlande och källingar lät så kattungigt), ett par tråkiga lamadjur, 50 sorters höns och tuppar i inhägnade skjul utan möjlighet att gå ut och med plåt upp till 80 cm så Sam kunde inte se in utan att vi lyfte upp honom. I slutet av rundan hittade vi ett par får, kossor, ponnysar och åsnor. Sen lekte vi lite på lekplatsen och sen åkte vi hem. Det var ingen jättekul upplevelse ur djurvårdssynpunkt tyvärr. Det fanns ett par hästar i stallet som var superskitiga och stod i helt svart halm som knappt täckte marken. Åsnorna och grisen hade det likadant. Trist.

När pappa och Nettan och Carro kommer hit tänkte jag vi skulle till Fota island, hoppas det är bättre, här är adressen om ni vill kolla: http://www.fotawildlife.ie/

När vi kom hem var vi ute ett slag och rensade lite ogräs och hoppade på studsmattan. Sen blev det dusch och då fick fyrhjulingen följa med in! Den behövde en tvätt minsann.


Isaac har blivit 14 veckor gammal och är så jäkla go. Han klarar att lägga sig på sidan själv (från rygg) och då blir han dönöjd och ligger och tuggar på sin hand. Det bästa som finns är när han får stå upp i knät på mig, då ler han från öra till öra. Han har skitstarka ben, bara lite balans som fattas!

Titta vilken fin påskkorg jag fick av Irene! Chokladägg och Irenes (höns) riktiga ägg blandat! Chokladäggen är redan slut...

Och här en liten bild på mina fina grabbar!

Ekplankejävel

Jag hatar ek. Jag har gjort en låda av ek som vi ska ha ved i under öppna spisen. Men när jag fick den från sågverket var den bara sågad, inte hyvlad. Äh, tänkte jag det är väl bara att slipa med sandpapper. Jag hatar ek. Det är så jävla hårt. Jag har slipat så jag fått ont i armar, rygg och säkert någon annan stans också. Och ändå har jag bara gjort knappt en sida.... Här till vänster ser ni där jag har slipat och till höger det som inte är slipat än...

I tisdags var jag och Isaac hos barnmorskan. Vi vägde och mätte och Isaac tyckte det var jättemysigt att ligga i vågskålen och kisssade för en gångs skull inte ner Liz. 12 veckor gammal väger Isaac 7790 gram och är 63.5 cm lång. Han ler hela tiden och har börjat försöka vända sig. Eller, hårdträna får man nog säga för åh vad han kämpar. Det SKA gå! Och häromdagen låg han på mage och så gick jag och hämtade en pyjamas och när jag kom tillbaka så låg han på rygg. Men jag såg inte själva rullningen själv så det kan ju lika gärna ha varit en leprechaun.

Idag har jag och Kira varit på promenad i bergen, en och en halv timme med barfotadopp i en bäck som vi var tvungna att ta oss över/igenom. Uppfriskande! Svetten rann längs min rygg och det är skönt att få ta ut sig lite. Jag må vara en bergsget i sinnet men jag tycker faktiskt det är härligt att gå i bergen! Och ännu härligare blir det ju med lite sällskap. Idag hade vi även stavar med oss, för lite extra stabilitet.

Nu är det faktiskt så att Paddy är hemma ikväll. Jag ska gå och chatta lite med honom och sen blir det tidigt i säng för min del. Hoppas jag kan skriva lite snart igen, jag vet att jag hade mer att berätta.

Man enough att leka med dockvagn. Med grävmaskinen i såklart! Tuffa killen älskar att mata hönsen med hästmat.

Idag såg jag årets första lamm ute!