Semesterrapport

Jahopp, då vars man hemma igen. Isaac har fått med sig en förkylning och har varit helkinkig hela dagen. Eller inte så farligt egentligen bara tillräckligt för att gnälla var gång man satt ner honom. Så det har inte blivit mycket gjort här hemma idag, förutom när han sov middag utomhus i en timme i eftermiddags. Vi har städat lite och varit ute och monterat nya bilstolen i Volvon, jättekul tyckte Sam fast den är likadan som hans haha. Omväxling förnöjer!

Vi hade en toppenmysig semester i Sverige, jag och Isaac, fast jag tyckte lite synd om alla som inte fick hålla i honom. Mammigare unge får man leta efter haha tur jag älskar att gosa med honom! Och tur att Paddy och Irene funkar här hemma så man får någon slags semester då och då. Vi hann med både det ena och det andra. Först var vi på tacokväll på Råkritegatan på fredagen, och morbror Martin (som vägrar läsa min blogg) var också där. På lördagsmorgonen lyckades jag hitta till Catharina i Lund och det blev en trevlig fika och promenad, fast jag fick bära Isaac halva vägen, det är ju skittråkigt att åka vagn!

Efter lunch blev det dejt med Annie min sjörövarinna, som var hemma på snabbvisit. Det var skönt att få prata lite med henne, det händer bara en gång om året ungefär! Nu är hon iväg igen på 6 veckors lyxsemester i Karibien, någon som är avis? Sen drog jag och Emily och Isaac hem till Rebsi i nya lägenheten och hade en helkväll med vin, god mat och mer mat och sallad och efterrätt och oj vad mätt jag var. Och vi skrattade gott så vi hade ont i kinder och mage efteråt. Nyttigt värre!

Söndagen blev det ingen vila för oss, vi började dagen med fika hos Maggie och sen träffade vi Manda och Emilia, Emily och Nelly och Beckie i stan. Tillsammans attackerade vi Aq-Va-Kul och det var en megahöjdare! Alla ungarna hade störtkul och ja, vi hade nog rätt mysigt vi vuxna också. Därifrån tog vi oss till Big Bowl där vi firade farfar Erik som fyller 80 imorrn! Kul, och ett bra sätt att träffa släkten också! Peters barn t ex har jag inte sett på hur länge som helst. Slut i rutan blev vi och både jag och Isaac somnade klockan åtta.

På måndagsmorgonen passade jag på att dricka kaffe med farmor och farfar. Isaac åt en hel macka. På eftermiddagen körde jag och pappa till Biltema och Stoff och Stil. Sen hade jag dejt med Elisabeth i Fårabäck, vars ponny jag började min privatkarriär på. Vi fick många fina stunder, Pepsi och jag. Det var kul att träffa Elisabeth och hennes man och barn. De är 6 och 8 (barnen alltså) och jag har alltså inte träffat dem innan!

Sen blev det tisdag och jag och Carro gick en runda i stan. Isaac rådäckade i selen och jag shoppade ett par skor till Sam, en mössa till Isaac och ett par tossor han kan ha utomhus.


Sen åkte jag hem och träffade mamma. Hon stannade hemma med sovande Isaac medan jag åkte till Coop, och när jag kom hem hade han skrikit trumhinnorna av henne. Det enda som hjälpte någorlunda var att vattna blommorna med Isi 11 kg på höften. På kvällen kom Emily, Manda och Beckie och sa tack och adjö för denna gången. Och ja, det var typ det det!

Nu måste jag gå och göra köket i ordning och sen ska jag gå och plocka fram kläder till imorrn, tänkte dra upp i bergen en stund på morgonkvisten. Sen blir det nog Tesco och förhoppningsvis lite ridning på eftermiddagen.

Gnäll

Idag har jag haft en så himla jobbig dag. Eller när jag tänker efter så har det varit såhär de senaste två veckorna ungefär. Sam har kommit in i en ny gränstestarperiod och Oh my kan han testa. Det känns som om våra dagar är fyllda med skrik, gråt och ilska. Och det känns som om det enda vi gör är att säga nej och skälla på honom. Det är faktiskt inte ett dugg roligt, någon som vill byta mot en snäll ko? Han är så jäkla långsint också, blir arg för typ ingenting och är arg i en timme eller två. Och idag har det känts som om alla mina ansträngningar för att göra honom och Isaac glada och nöjda varit totalt förgäves, jättejobbigt. Dessutom har jag ont i huvudet. Så jag ska nog gå och lägga mig.

God natt!

Amning, hantlar och motivation

Närminnet sviker rätt så ofta så hela eftermiddagen har jag sagt mitt mantra amning, hantlar och motivation. Det är alltså vad jag ska skriva om här ikväll.

Jag är redigt trött och mör efter en intensiv dag. Först lite grabbmys i morse, sen jobba ett par timmar, sen har jag och Paddy (och Isaac på ryggen och Sam överallt) ordnat med min reservdelsbil, Paddy har köpt en likadan Volvo som jag har och ska fixa min egen med delar från den "nya". Det är något med styrningen som är trasigt och den läcker servovätska. Inte jättebra alltså. Sen var jag ute och sprang 3 km och lyssnade på ett radioprogram om asylsökande och sen la jag båda barnen och sen gjorde vi pilates, jag och Jenni. Många sen, men det var en fullspäckad dag. Nu har jag duschat och druckit en liter vatten och klockan är 22:56.

Jag älskar att amma. Ända sen mina sår hade läkt i början av Sam-amningen älskade jag det. Jag älskar att mysa, att vara nära, att höra de där små njutande stönen och suckningarna. Spretande fingrar och händer som greppar mina. Ögon som tröttnar och himlar och ögonlock som stänger, sakta men säkert för varje munful av mjölk. Åh vad jag kommer sakna det den dagen det är över! Idag har vi i och för sig haft två testincidenter som inte var så trevliga. I förmiddags bet han mig två gånger. Första gången sa jag nej och då skrattade han och gjorde det igen. Nej det gör ont sa jag och såg arg ut. Då blev Isaac helt förstörd, han grät och grät och grät och hulkade och grät. I säkert en kvart.

I eftermiddags testade han igen. Jag tog ett kort.

Vår nya pilatesdvd är indelad i 5 10 minutersövningar. Första är magmuskler, andra rumpa och lår, tredje med hantlar och fjärde fettbrännande. Sista är lite stretching (ungefär samma övningar som vi gjorde på förra dvdn). Jenni har jättefina rosa hantlar och jag har inga. Så i förrgår gjorde jag ett par egna av ett par strumpor och lite sand. De var faktiskt bekväma att hålla i men sanden trillade ut genom tyget så det var ingen hit. Idag hittade jag Paddys gamla och tog upp dem. Det är sånadär som man kan sätta på mer vikter om man vill det. Jag plockade av alla och använde bara själva pinnen haha. Och jag kommer nog dö imorrn av träningsvärk haha. Lämplig vikt är ca 1.5 kg....

Ja det sista jag tänkte skriva om är motivationen. Inte bara när det gäller träning men självklart är det otroligt viktigt när man tränar också. Nu skriver jag med slutna ögon för detta är något jag inte ens berättat för mig själv. *viskar* Jag tycker egentligen inte alls om att springa....

I många år har jag hatat det och i många år har jag låtit bli att springa. Men det är en effektiv motionssort och bra för hjärtat. Så jag har helt enkelt övertalat mig själv om att jag tycker om det, så till den milda grad att jag tror på mig själv. Jag tycker om att springa. Jag tycker det är jättehärligt! Så vad ni än gör, glöm inte att tänka positivt. Var starka och se allting från den ljusa sidan. När det börjar bränna i låren när ni springer, tänk på hur skönt det är och hur duktiga ni är. Och sen försök låta bli att tänka på det, för då går tiden mycket snabbare. Tänk att ni är starka och smidiga så blir ni också det! Och sist men inte minst - den motion som blir av är den bästa!

Hej hopp från björnbärstungan!

Å en film till

Jag kan ju lika gärna dela med mig när jag har filmer :D

Isi sötnos har upptäckt en ny sport. Snart släpper han!

Idag blev det lunchdejt med Hanna och mycket god sallad på Irlands bästa matställe. Jag hade lämnat båda bebisarna hemma så det var ett effektivt möte haha.

Nu e jag jättetrött igen så - god natt! Och tack för alla mysiga kommentarer, jag blir jätteglad varenda gång, oavsett om ni skriver en halv roman eller bara hej svej vilka söta barn du har.

två filmer till!

En ljuvlig komposition av bröderna Beethoven, ska vi kalla den Symfoni no 1? Det är väl lika bra. För er som inte hör så bra ska jag dela med mig av texten, egenhändigt komponerad av Sam van Beethoven och melodin är snarlik Lilla Katt från Emil.

lilla korv

lilla korv

lilla söta kooorva

äta korva

äta korva

lilla söta kooorva

Jag tror det är en hyllningsmelodi till vår favorit-Emily, vars favoritföda (inte) är korv.

Idag har Paddy tänt brasan för första gången. Det var sådär mysigt när jag kom tillbaka från en 3km joggingrunda haha. Och ännu mindre mysigt tyckte Isaac det var, för han la lilla handen på kanten av kaminen!!!! Tre ganska stora blåsor på fingertopparna fick han och var jätteledsen hur länge som helst. Först sköljde vi under kallt vatten, sen sköljde vi lite mer, sen ammade vi och sköljde på samma gång (you don't wanna know) och sen googlade jag till mig att zinksalva kan hjälpa. Så på med Sudocrem och så fick han en alvedon, och sen gick vi en promenad i vagnen så han skulle tänka på något annat. Det gjorde nog rätt ont för han fick en fjollhand direkt stackarn.

Har jag förresten berättat att jag nästan är säker på att han är vänsterhänt? Sam är högerhänt och Isi vänsterhänt. Tror jag i alla fall!

Sam fullkomligt sprutar ut ord, meningar och påståenden. Vi kallar honom för papegoja och det är verkligen jätteskoj att det tagit fart! Nu kan han säga viktiga saker så som "neej mamma inte funga (sjunga) Ajsa sover!" Eller "Go upstairs eta fuskut" (gå ner och äta frukost). Han tycker det är skitkul att leka att jag är en häst (Ginny) som ska matas med morötter och gräs. Ofta leder han runt mig med ett stadigt tag i håret också. :) Och han har börjat få lite mer utbrott igen tycker jag, i morse fick han spel för att han inte fick gå ut genom ytterdörren och kissa (rymma). Han skrek så det kom kiss överallt inomhus så jag lyfte ut honom på baksidan. Men nej, där skulle han inte kissa så han sprang in och kissade i duschen istället. Envis som tre åsnor är han.

Jag är egentligen dötrött och tänker gå och lägga mig så fort filmen är uppladdad. Det är den nu. God natt!

9 månaderskontroll - all good.

En snabb uppdatering för att pigga upp stämningen lite:

Igår var vi först och lämnade Jenni på jobb, sen åkte vi till skogen och gick en promenad på en timme. Isaac satt på ryggen i selen och Sam sprang före och visade vägen!

Efter promenaden blev det besök hos Liz, vår Public Health Nurse. Isaac, nästan 9 månader gammal, väger 11 kg och är 75 lång. Ett riktigt långsnöre alltså! Så vitt jag kan minnas vägde Sam 10.6 och var 69 lång och när han var 1 år var han 72 lång. Men allt var kanon och de enda frågorna jag svarade nej på var "Om du ger honom en mobil, vet han då vad han ska göra med den?" Eh nej.... "Om han får en fjärrkontroll, vet han vad han ska göra med den då?" Eh... äta?

Nä, sånt kan han nog lära sig senare tror jag. Hon tyckte även att han hade en snedhet i ena ögat men sen ändrade hon sig till att det nog berodde på hans breda platta näsrot... Hm, hon skulle skicka oss till ögonkliniken för säkerhets skull. Sen kunde hon inte hitta någon av hans pungkulor men där sa jag stopp. Jag har sett dem hundra gånger och försäkrade henne om att de var där. Så all in all gick det jättebra och vi ska inte tillbaka förrän han är 18 månader. Här har ni lille ballöga och hans storebror:

Tiden går så fort

Det har varit en något ovanlig vecka. De säger att hemska saker händer 3 åt gången, och så gjorde det också. I onsdags förra veckan fick Paddy reda på att hans kompis Eamon hade dött. Han hade haft cancer i ett år ungefär och gått på tunga behandlingar. Paddy hade inte pratat med honom på ett par veckor, senast skulle han in och operera en tumör i ryggen. Tydligen hade det inte gått så bra, och efter det hade han varit helt fullpumpad med morfin. Systern sa att han hade haft fruktansvärt svåra sista veckor, med mycket smärtor. Jättehemskt :(

Dagen efter det trillar en av postkvinnorna här i byn ihop, hemma i sitt hus. Vår grannes dotter Lisa är med sin kompis i huset och de ringer ambulans. Kvinnan har fått en hjärnblödning och dagen efter stänger de av maskinerna.

Som om det inte vore nog så dog Michael Doyles mamma i söndags. Visserligen en bit över 70 bast, men frisk och pigg så sent som i onsdags. Fem hjärtattacker hade tydligen avslutat hennes liv, stackarn. Dagen efter var det likvaka här i grannens hus (hennes dotter bor i huset framför oss) och det var jättejobbigt att se alla ledsna människor. Jag kände ju ganska många av de berörda. Nanny Doyle låg fridfullt i sin kista i huset. Vi kunde smita iväg fort igen, ibland är det bra att ha bebisar att skylla på.

Annars är allt bra med oss :D Imorrn är det besök till Liz (public health nurse, istället för BVC) med Isaac för 9 månaders kontroll, och Paddy ska köra till Dublin och lämna Hanna, som fick hemlängtan och beslutade sig för att åka hem. Jag tänkte även hinna med en liten skogspromenad med barnen och om jag är frisk tänkte jag springa lite. Var förkyld igår och idag men är på bättringsvägen. Tråkigt när man inte kan motionera, det är så lätt att tappa motivationen.

Imorrn kväll kommer rörmokaren och kopplar in badkaret! Hurra! Sen kan vi bygga en framsida och sen kan vi börja kakla! I can't wait! Det kommer bli så himlans fint!

Jag och Sam och Isaac har byggt en pall idag. Det var meningen att den skulle stå i badrummet här nere men när Sam provade den tippade den två gånger. Dåligt planerat av mig alltså, och nu får den bo här under skrivbordet istället, så jag har något att ha fötterna på. Jag får bygga en ny till badrummet.

Isaac håller på att få tand nummer 4, en liten framtand har redan tittat ut. Det är nog inte särskilt bekvämt för igår natt hade vi en sån där skriknatt igen. Men jag måste säga att normalt sett är vi väldigt välsignade med soveriet, Sam sover mellan 20-07 och vaknar ibland en eller två gånger. Isaac äter mellan 2-5 gånger och somnar direkt igen. Jag är vaken max 5 sekunder. Det är sant. Jag vaknar, flyttar Isaac till andra sidan, hivar ut ny tutte och slänger mig ner på kudden. Efter att ha gjort det i 500 nätter är man rätt så van. Vilket betyder att det verkligen inte stör min nattsömn alls. Jätteskönt!

Vet ni vad, nu är klockan kvart över tjugotre. Jag ska borsta tänderna innan Isaac vaknar så att jag bara kan glida in i drömmarnas land under tiden som han fyller magen med söt mjölk. Så här söt är han när han äter:

Och här ser man hans lilla framtand!

Storebror hjälper pappa att hugga ved inför vintern.

Här kollar han in laxen, som är en symbol för Cahir (de leker i vår flod)

Och en bonusbild, ni får gissa vad det är :D