Rund som en boll

Sam har fått en liten kusin! Paddys storebror Thomas och hans fru Marie har efter mååånga års försök äntligen en riktig liten klimp, en alldeles egen bebis! Det blev en pojke på 3.5 kg med snitt, varför vet jag inte men det var inte planerat i alla fall. Jeremiah ska han heta men han ska kallas JT, öh varför vet jag inte heller. Kankse heter han Thomas i andranamn? Det blir bara bibliska ungar i år :D

I denna ugnen jäser fortfarande bullen, och det är jävlar i det bra jäst för nu börjar jag bli stor på riktigt. Nu börjar folk titta och tycka synd om mig, alternativt vara beredda på att fånga upp mig om jag skulle trilla framåt. Jag får ofta höra filosofiska utläggningar om hur fantastisk kvinnokroppen är som kan töja sig så mycket och att kvinnan kan gå upprätt med en sån jättemage. Själv har jag nästan slutat prata och grymtar mest. Grymtar när jag ska in i bilen, ut ur bilen, böja mig ner för att torka upp kiss från golvet, böja mig ner för att lyfta upp Sam, jag grymtar när jag ska ta på mig strumporna och framför allt skorna! Det grymtas när jag ska ut ur sängen och upp för trappan och det är inte så konstigt att jag sover på samma sida hela natten.. .

Jag hade egentligen tänkt ladda upp en mobilfilm till er här, men eftersom telefonen ligger där uppe får ni vänta tills imorrn. Varför får ni gissa själva!

Jag och Sam har tittat på x-factor ikväll, dagens favorit är Lucie Jones http://www.youtube.com/watch?v=2XyhwT1kSls

Snabbis bara

Moahaha jag måste få vara lite rå :D





Igår skulle Paddy lägga Sam och det slutade naturligtvis med att båda sov som små stockar. När jag kom upp vid elva låg Sam sprittandes naken mitt i sängen, blöjan och pyjamasen avslängda. Paddy låg på min sida med alla kläderna på haha. Så går det när man däckar före Sam :D Naturligtvis förevigade jag händelsen, titta på mina ljuvliga grabbar.

Själv fick jag sova med Paddys duntäcke hela natten, det måste vara någon eskimå som uppfunnit det för jag svettades som en gris. Speciellt sen när Sam kom och skulle gosa också. Nä tacka vet jag min sida av sängen med min goa kudde och mina goa tunna täcken!

Lägger in en liten film här också så ni får lite liveuppdatering av herr Duracell. Nu är det natti natti.

Over and done!

Jahopp, då har de varit här och åkt hem igen! Eller ja, de är väl på väg nu i alla fall. Vi har haft en toppenmysig helg med mycket shopping, först Limerick och sen Cork. Limerick var väl sådär, det regnade och själva centrum kändes rätt så skanky, men det var kul att se i alla fall. På väg hem stannade vi i Pallasgreen och åt på en mysig pub. Grabbarna fick fyllt på järnförrådet med en krämig Guinness och efter en whiskey till kaffet såg det ut såhär i baksätet hihi.

Igår var vi i Cork och shoppade, Penneys och Debenhams som vanligt. Hittade nya gummistövlar till lille charmören och et par jeans och en tröja också. På Penneys shoppade vi lite grejjer till Carro, det är så härligt att bara roffa åt sig allt som är snyggt utan att behöva tänka på vad det kostar!

Emily jag vet inte varför jag tänkte på dig när jag såg den här, antagligen för att vi skulle skrattat gott tillsammans. Men nu så här i efterhand ångrar jag nästan att jag inte köpte en, tänk så mysigt att krypa in i en sån på kvällskvisten! Jag hade sett allt bra rolig ut med bollen på magen också haha. Julklapp någon?

Idag tog vi oss en liten naturrunda i bilen och hamnade mitt uppe i mina berg (inte de närmsta utan där the Vee ligger) och hittade detta:

Ett jättekloster i Mellary, skithäftigt. Tyvärr var det rätt så dimmigt, annars hade utsikten varit jättefin också.

Jag har fått fyllt på mitt saltlakritsförråd och så fick jag över rätt så mycket grejjer som jag hade lämnat kvar i Sverige. Bland annat en hel kasse med bebiskläder från Manda. Det är ju dags att packa upp dem igen! 49 dagar kvar säger den dansande bebisen här bredvid, snart dags att packa BB-väskan.

Lilla valpen som vi hittade har fått ett nytt hem. Paddys arbetskamrat letade efter en hund och blev överförtjust i henne direkt. Skönt, för jag har inte riktigt tid just nu hihi. Jag är så glad att Daisy just blivit unghund och funkar någorlunda själv. Det är ett heltidsjobb att hålla isär valp och barn och se till att ingen skadar den andra, och med nästan en bebis till vill jag inte ha så mycket att göra. Söt var hon i alla fall. Vi tror det är en Jack Russelvalp, kanske blandat med något annat för hennes öron var rätt stora.

Imorrn kommer dom!

Jahopp, då var det finbesök imorrn! Och hela helgen faktiskt! Jag och Paddy har städat hela dagen och till och med Volvon fick sig en omgång. Det behövdes verkligen. Det är nog första gången vi inte hållt på med något panikprojekt dagen innan. Så skönt att kunna ta det lugnt. Imorrn ska jag till Tesco en snabb vända på morgonen, måste fylla på baren lite.

Ni har kanske sett min lilla bebis som snurrar runt här till vänster. Den säger att jag har 53 dagar kvar idag, så himla skönt att det går åt rätt håll :D Så här såg jag ut idag, solig tröja men inget smink, det är därför jag ser ut som jag inte sovit på tre veckor ungefär hihi.

Lille spjuvern ser fram emot att träffa Moffa imorrn, fast egentligen vet han nog inte om det än. Idag har han dragit upp tröjan flera gånger (på sig själv) och sagt "bebis" haha. Här bjuder han på finaste fotominerna.

Jag har nog hormongröt i hjärnan för jag kommer inte på något mer att säga. Får väl gå och lägga mig! Kram på er, vi hörs efter helgen!

Vart tog det fina höstvädret vägen?

Flera veckor hade vi härligt soligt och vindstilla höstväder, men nu har den riktiga irländska hösten kommit. Det regnar småspik och är allmänt blåsigt och otrevligt ute. Tur att Paddy och Sam hann göra lite fint i gräset på framsidan innan gästerna kommer.

Jag har varit förkyld i ett par dagar och var gång jag snyter mig eller nyser så kommer Sam och dunkar mig i ryggen, så himla sött! Och så låtsas han att han sover om man ber honom, han till och med snarkar haha. Han har verkligen humor och är en liten buskille, älskar om man smyger på pappa och skräms! Eller om vi jagar honom och skrämmer honom, skitkul! Det ploppar upp nya ord så fort att man knappt hinner med, han kan säga macka, juice och more. Han säger gris och doggie och ibland säger han aldrig också. Och läser man Maxböcker för honom så vet han vad mamman säger när hon skäller på Max som kissat på golvet. Dyyyy säger han haha fast egentligen menar han ju fy. Och när Max biter nallen i nosen säger han ajajajaj. Här har han shoppat en Halloweenpyjamas.

Jag har fortfarande inte fått Movie Maker att funka, så himla störigt. Det blir liksom inget ljud alls. Jag har googlat och testat det jag hittat. Här är i alla fall en liten film från häromdagen på grävmaskinen. Han vet att det inte är jag som kör traktor om man säger så :D

Klart slut, nu ska jag gå upp till mina grabbar.

59 dagar kvar.... tiden flyger - not

Alltid när vi väntar gäster har vi projekt på gång. Denna gången blev det klädkammaren där uppe. Jag hade gått och filat på planen rätt så länge och så helt plötsligt hade jag allt på rätt plats!

Så här såg det ut före:

Och så här härligt björnbärochmjölkrosa blev väggarna.

Här syns färgen lite bättre, och även den söta tapeten som jag använt att täcka hyllorna med.

Allting på plats, bara att börja hänga in!

Nu har alla kläderna flyttat in, så fint det blev!!!

Besöket nästa vecka är alltså min lille far och hans trogne polare hängsle-Mats. Vi har Limerick, shopping och irländsk musik på schemat.

Sam hälsar att han utvecklas i rasande fart. På en vecka har han lärt sig att slå kullerbyttor (och älskar det), kissa på toaletten (fast det är inte så kul längre) och att ta på sig byxorna själv! Det sistnämna gör att han kan dra av sig kläderna, ta av blöjan och sen dra på byxorna igen haha. Visserligen ut och in och bak och fram men det är ju inte det som är det viktiga. Mr Självständig kämpar vidare. Idag hittade han en back på ena sidan huset, promenerade iväg med den till andra sidan huset och ställde den vid grävmaskinen så han kunde klättra upp! Sen ropade han PAAAAAAPPAAAAA TAAAAKTOOOOORRRRR!!!! Så sött! Tyvärr verkar han vara lite förkyld, hoppas han är bättre imorrn. Stackars Enya är jättesjuk i körtelfeber och var till och med tvungen att spendera natten på sjukhus. Och just denna veckan är Irene i Schweiz så Enya får klara sig själv. Jag har ingen lust att åka dit och riskera något med bebis i magen, tyvärr.

63 dagar kvar

Och ja... den växer fortfarande! 32 veckor!


Min lille trotskille har fått egna kalsonger. Det är hur sött som helst och han har på sig dem i säkert två minuter innan de ryker av igen! För allra bäst i världen är ju att vara naken! Naken naken naken hela tiden! Pottan är inget kul heller för tillfället och hans lilla toasits har han aldrig gillat. Men idag hörde jag hur det skvalade i toaletten och när jag kom in så satt han där, som värsta största killen och kissade i toaletten precis som pappa! Och inte nog med det, sen hoppade han ner, stängde locket och klättrade upp igen för att spola! Åh, han är så intelligent! :D

Och mamma säger att intelligenta barn har värre trots.... vi får väl tro på det, för trotsar gör han. Eller uttrycker sin vilja kanske man ska säga. Och det får han ju. Det är till och med bra att han gör det men ibland känns det som om han bara gör saker han inte får hela tiden, och då är det inte så kul att vara mamma. När han är på gott humör och gör saker han får är han världens underbaraste unge, men när han bara hänger i ugnen, drar Daisy i svansen, försöker få ner spegeln från väggen, klättrar upp på öppna spisen, och bankar hammaren i väggen, då blir man lätt frustrerad. När jag försöker ta bort honom för att göra något annat går han till attack och bits som en vildkatt. Yay, I love trots.
Han har blivit så himla händig på sistone. Förutom att han klarar att äta gröt alldeles själv (och gör det gärna) så ska han på och knäppa och knäppa upp alla sorters knappar och spännen. Här på bilden har han hoppat i sina regnbyxor och ska knäppa dem.

Idag hjälpte han mig att spika i små små spikar i en ikeamojäng, med små små spik som han satte i de små små hålen. Sen träffade han nästan var gång med hammaren också!

Jag var på sjukhuset idag, trodde de skulle ultraljuda men det blev bara hjärtljud. Jag har alltid funderat på varför de ultraljudar hela tiden ändå så det gjorde inte så mycket. Där är ju en bebis som ser frisk ut och den rör sig som bara den. Blodtrycket var perfekt och barnmorskan snodde lite blod av mig för att kolla järnnivåer mm.

Sen måste jag visa hur sött han delar med sig av björnbären på sitt favoritställe.

Igår var jag och tittade på Hanna och Filip som hoppade i Thurles. Thurles ligger så bekvämt precis mitt emellan oss, helt perfekt. Och jag måste säga att det sög rätt rejält i ridtarmen... 63 dagar plus lite läkning, tja i maj ska vi nog vara ute på tävlingsbanorna